Hårdare fysiska krav på juniorerna har givit resultat. Ett 60-tal juniorer är nu i landslagsklass. Andreas Ehrenreich inleder sin andra säsong som förbundskapten för herr- och juniorlandslagen och hoppas också på att kunna återrekrytera forna toppspelare.

[columns_row width=”half”]
[column] [/column]
[column]

”Ömsom vin och ömsom vatten!”
Så beskriver Andreas Ehrenreich sitt första år som landslagsbas i amerikansk fotboll.

– Det har så klart varit både utmaningar och glädjeämnen, säger han i telefon från Riksidrottsgymnasiet i Uppsala i amerikansk fotboll. RIG finns på Celciusskolan i Uppsala där han jobbar till vardags. Men nu blickar han helst framåt.

Förutsättningarna för juniorlandslaget tycker han ser riktigt hyggliga ut inför junior-EM i sommar. Två träningsläger är inplanerade under våren och det finns just nu ett 60-tal spelare som kan vara aktuella för landslagsspel.

[/column]
[/columns_row]

Rapporterar träning till portal
– Ett tjugotal av dessa tillhör definitivt europaeliten när det gäller form och fysisk kondition. Vi har skruvat upp de fysiska kraven på spelarna och det verkar ha givit resultat. Bland annat får de rapportera in sin träning i en speciell webb-portal så att vi kan följa hur de tränar. Det handlar ju om att göra rätt saker och varken träna för mycket eller för litet, berättar Andreas vidare.

– Vi märker att alla inte orkar med detta och då är det bara att kliva av. Men vi ska naturligtvis försöka lyfta de som vill satsa så att de 20 blir 30 och att dessa senare blir 40. Vi får ta det i steg. Fördelen med att jobba på RIG är att drygt 20 elever är aktuella för juniorlandslaget. Jag träffar dem fem dagar i veckan och vi kan skräddarsy deras satsning. Deras förutsättningar att nå internationell elit är exceptionellt bra. Givetvis gagnar det svensk amerikansk fotboll att ha ett ”lok” av den här karaktären när det gäller att driva på utvecklingen.

Undvika att välja
På minussidan handlar det främst om kampen med ekonomin och om att få seriespelet att gå ihop med landslagssäsongen.

– Vi vill undvika att ställa spelarna inför ett dilemma: Ska de behöva välja mellan att vara med på landslagsläger eller ägna sig åt seriespelet med sin klubb? Ibland är det svårt att leva upp till detta. Som det ser ut idag med ekonomin måste spelarna också vara beredda att satsa en bra slant själva på sin sport om de ska vara med på träningsläger och i turneringar. Det kan tyvärr bli ganska kostsamt.

Seniorlandslaget spelar kval till EM 2018 i höst. Den 7 oktober blir det finnkamp på Stockholms stadion som uppvärmning inför EM-kvalmatchen mot Storbritannien en vecka senare. Spelplats är ännu inte spikad. Ett träningsläger är planerat i september.

– Målsättningen här är naturligtvis att gå vidare i EM så att vi blir kvalificerade till nästa VM. Men det kräver mycket jobb och planering för att lyckas.

Ett 40-tal i landslagsklass
Bland seniorerna finns det idag många duktiga spelare i elitklubbarna att satsa på för Andreas. Närmare 40-talet når idag upp till landslagsklass. Han hoppas också kunna återrekrytera spelare som tidigare varit med i elitskiktet, men som av olika anledningar dragit sig tillbaka.

-Mitt jobb innebär bland annat att försöka motivera dessa spelare att komma igen trots att det kanske kostar dem en hel del att spela på elitnivån. Självklart kunde man önska att det fanns sponsorer som kunde gå in med medel, men vi är ju i jämförelse med exempelvis fotboll och hockey fortfarande en liten sport i Sverige.

Hur ser du på idrottsrörelsens ambitioner att försöka behålla aktiva längre upp i åldrarna av bland annat folkhälsoskäl?
– Amerikansk fotboll är inget som man spelar på korpnivå. Utan att vara ytterst vältränad är skaderisken stor. Men vi har ju flaggfotbollen, som inte är samma kontaktsport. Där finns det nog en stor utvecklingspotential för äldre och mindre tränade personer.

En del klubbar kämpar hårt med ekonomin och står och faller med de ideella entusiasterna. Du har själv varit med och startat Tyresö för snart 30 år sedan. Hur ska man få folk att engagera sig framöver?
– Det blir färre och färre personer i det gamla gardet från förr. Vi har en ledarbrist idag. Det har definitivt blivit svårare att få folk att arbeta på ideell basis. Vi har fått något sorts skifte i samhället där många frågar sig ”What´s in it for me?” när man ber om en arbetsinsats. De vill gärna se ett värde för dem själva om de ska ställa upp. När vi har ledarträffar från olika idrotter indikerar flera på samma problematik. Det är inte unikt för vår idrott.

Till sist, vad skulle du önska dig som inte finns inom den amerikanska fotbollen idag?
– Jag skulle önska att klubbarna kunde sätta ihop fler juniorlag där man kanske har två-tre lag i samma ålderskategori, och på så sätt bredda idrotten. Det skulle alla nivåer tjäna på.

Intervjun är gjord av Thomas Westlind