Under den gångna helgen startade Svenska Amerikansk Fotbollförbundet den aviserade hbtq-certifieringen som RFSL håller i. Ledorden för RFSL:s certifiering är hållbarhet och långsiktighet. Genom att hbtq-certifiera förbundets verksamhet får man verktyg för att kunna arbeta systematiskt med likabehandling, bemötande och mänskliga rättigheter.
Vi frågade kursledare Sofia B Karlsson från RFSL hur det gick:
Du har nu haft en första hbtq-utbildningen med representanter för förbundet, följt av ytterligare tre tillfällen i höst. Vad syftar utbildningen till?
”Att öka medvetenheten om normer och HBTQ och hur det påverkar aktiva i förbundet, för att säkerställa att alla aktiva kan känna sig välkomna, trivas och utvecklas i förbundet. Det är både en demokrati, talangutvecklings- och folkhälsofråga. HBTQ-personer idrottar i mindre utsträckning än heterosexuella i föreningar och det är inte bra”.
Hur gick det?
”Det gick jättebra! Det blev bra diskussioner och alla var engagerade och peppade på att lära sig saker”.
Fick du många frågor?
”Ja, jag fick ganska många frågor och det vittnar om ett stort engagemang”.
Vad har du tagit upp vid det första kurstillfället?
”HBTQ-historia, lite begrepp och introduktion till normer. Vi har också börjat fundera lite på hur det ser ut i SAFF.
Varför vänder ni er på RFSL till idrottsrörelsen? Är homofobin speciellt utbredd där?
”RFSL har utbildningar för alla typer av verksamheter. Vi har tagit fram en särskild HBTQ-certifiering för att den ska passa idrottens organisation bättre. I manlig lagidrott är normerna för att passa in ganska snäva, det beror också på att idrotten är könsuppdelad. I uppdelade miljöer odlas myter om olikhet och olika värde. Kunskapen om inkludering behöver bli en tydligare del i idrottens ledarskapsutbildningar och styrelseuppdrag.
Nyligen presenterade paraplyorganisationen ILGA Europa, där RFSL ingår som medlem, sin årligen återkommande rapport över mänskliga rättigheter för hbtqi-personer (homosexuella, bisexuella, transpersoner, queera och intersexpersoner) i Europa. Kartläggningen visar att Sverige i år hamnar på tolfte plats. Jämfört med förra året är det en försämring, då Sverige 2015 hamnade på en sjätte plats. Sverige har alltså blivit sämre att leva i för HBTQ-personer. Har ni noterat en försämring inom idrottsrörelsen också?
”Nej, snarare har frågan kommit upp på agendan inom idrottsrörelsen och vi har sett stort mod och beslutsamhet hos många för att få till en förändring. Många lag på olika nivåer har tagit ställning genom att ha kaptensbindlar i regnbågsfärger och många distrikt är engagerade i att anordna aktiviteter som lyfter de här aspekterna. Förra året var också första året som RF gick i Pridetåget och anordnade aktiviteter i Prideparken. Nu tar vi nästa steg för att öka kunskapen. Så, inom idrotten går det snarare åt andra hållet vilket är mycket glädjande!”
Hur tycker du att en handlingsplan för förbundet skulle kunna se ut?
”Den kan utgå ifrån en definition av hur det ser ut på förbundets olika nivåer (vad gäller representation och makt) och lyfta utmaningar på de olika nivåerna. Det viktigaste är att rikta blicken inåt och ta itu med de problem som finns, även om det känns svårt.
Vilka andra idrottsförbund har certifierats?/kommer att certifieras?/ I övrigt i samhället?
”Inga andra idrottsförbund har certifierats. Vi har certifierat flera badanläggningar och jobbar nu med en kortare inkluderingsutbildning i Korpen Stockholm. Det är också många saker på gång som kommer att ske under hösten men det är lite hemligt ännu. Det är i alla fall mycket positivt som händer!”
Du har ett uppdrag också för Riksidrottsförbundet. Vad går det ut på?
”Att vara resurs i jämställdhetsarbetet och arbetet med HBTQ-frågor. Jag kommer att jobba med en ny strategi som ska tas fram och följa upp arbete som redan gjorts. Jag kommer också att jobba mot Specialidrottsförbunds och Distriktsförbund.”
Ett 20tal representanter för förbundet deltog i utbildningen. Tre utbildningstillfällen återstår innan förbundet blir certifierat i höst.