Under ledning av general manager Robert Sundberg och förbundskapten BD Kennedy tog sig det svenska herrlandslaget nyligen till EM-final, ett kvitto på att verksamheten är på väg åt rätt håll. Här ger Robert Sundberg en inblick i herrlandslaget och hur arbetet för att nå Europatoppen ser ut.
”Det började med att jag satt i förbundsstyrelsens som ordförande för landslagskommittén. Vi skulle tillsätta en ny förbundskapten inför EM-kvalet och funderade då hur vi kunde förbättra möjligheterna för att få vårt bästa landslag på plats. Tid och pengar ska inte vara ett hinder för landslagsspel, det enda hindret ska vara din kompetens som spelare.”
På en buss på väg till EM-semifinalen i Helsingfors i början av augusti berättar här Robert Sundberg om de utmaningar som har funnits kring landslagsverksamheten och de ambitioner som finns specifikt med det svenska herrlandslaget.
”Långa läger och höga kostnader har tidigare några av orsakerna som gjort att vi inte har fått med de bästa spelarna i landslaget. Och om de bästa inte är med gör det att också andra tackar nej till landslagsspel. Så det var ett något vi för ett par år sedan bestämde oss för att ändra på. Vi ville göra något annat och höja statusen på landslaget och få med de bästa i Sverige.
En viktig del är dialogen med spelarna. Du ska inte få en notis på hemsidan om att du är uttagen till landslaget utan det ska vara en kontinuerlig dialog mellan spelare och ledarstab. När vi kallar en trupp ska vi veta att spelarna vill vara med i landslaget. Just nu har vi en mycket bra känsla i truppen och vi har skapat en aura runt landslaget där det betyder något att bli uttagen och spelare vill verkligen vara med.
Men den stora frågan är förstås ekonomi. Tid och pengar ska inte vara ett hinder för landslagsspel utan det ska vara din kompetens som spelare som är avgörande. Vi vill undvika många och långa läger, vilket är finansiellt gynnsamt och det gör också att spelarna inte behöver ta ut så mycket semester för landslagsverksamheten.
Och det är slimmade läger där vi inte kallar 90 spelare som vi tittar på. Ambitionen är att kalla omkring 50 spelare till kortare läger på 2-3 dagar, och att åka med 35-40 till en enstaka match. (Till EM-semifinalen mot Finland reste Sverige med 39 spelare.)
I stället för att ta med spelare som inte kommer få speltid under en landskamp vill vi spela med de elva bästa på planen hela tiden, och många starters på offense och defense kommer därför att spela även på special teams. Att stå på sidlinjen en hel landskamp tror jag inte skapar en positiv bild av landslaget. Åker du med ska du bidra. Och allt detta minskar resekostnaderna och gör att den totala kostnaden blir lägre för varje individ.
Kortare läger och färre träningar gör också att spelarna är fräschare till match. Men då är det viktigt att vi arbetar inför läger med digitala möten där vi går igenom spelboken och annat så att det mesta är på plats när vi samlas. Nu har vi kört detta i 3–4 år och hittat en bra, och ekonomisk, modell.
För att kunna göra detta är det viktigt att poängtera att herrlandslaget inte ska vara ett program som ska utbilda spelare, på gott och ont förstås. Program är bra, men till vilken kostnad? Om det gör att vi tappar våra bästa spelare från spel i landslaget? Utbildningen anser jag ska ske på klubblagsnivå, i ULU och JLL. Tas du ut i herrlandslaget ska du vara en färdigutbildad landslagsspelare som är redo för exekvering, du ska ut och leverera på match.
Detta gör att vi lägger ett stort ansvar på övriga fotbollssverige för att utbilda spelarna. Och det lägger ett stort ansvar på landslagets positionscoacher. Jag upplever att det tidigare inte har funnits den dialogen som hade behövt vara med övriga fotbollssverige, men att det har blivit betydligt bättre idag via dialog med klubbtränare, RIG/JLL tränare och andra med inblick i Svensk amerikansk fotboll.
Kan vi få klubbarna att pusha landslaget, RIG att pusha landslaget (sju tidigare RIG-spelare deltog under EM-semifinalen i Finland), att få spelare i ULU och JLL att se A-landslaget som ett naturligt nästa steg kommer vi att nå långt. Tidigare har detta varit boxar som existerat var för sig, men att bygga en tydlig kommunikation och röda trådar är något vi arbetar med.
När vi satte denna ambition och detta upplägg behövde vi i landslagskommittén hitta rätt förbundskapten för herrlandslaget. Vi letade efter någon som var omtyckt, som folk har respekt för, en stark röst och någon som kan skapa den atmosfär vi vill ha kring landslaget. Och förstås någon som delade bilden av hur landslagsverksamheten skulle se ut. Då ansåg vi att BD Kennedy var precis rätt person.
För positionscoacherna har vi satt en gräns på sex coacher per landskamp. Två av dem är också koordinatorer och en har ett special teams-ansvar, men sju inklusive förbundskapten anser vi är lämpligt. Sedan kan vi förstås ha fler på läger som är med och hjälper till och utbildar sig i form av GAs, men då står de för sina egna kostnader. Det är i slutändan spelarna som är med och finansierar herrlandslagets coacher och den kostnaden måste vi hålla nere.
För positionscoacherna i herrlandslaget är det också viktigt med arbetet under hela året. Att se så mycket film och matcher som möjligt och att i framtiden även ha en individuell dialog med aktuella spelare som står på gränsen till landslaget. Att ha en dialog om vad som krävs för att ta steget upp till ett herrlandslag. Denna relation är viktig för att få fler att tacka ja till landslagsspel i framtiden. Och vi behöver spelare/ledare ute i lagen som är med och säljer in landslaget i klubbarna.
Målsättningen för herrlandslaget är topp 3 i Europa och topp 5 i världen. Vinner vi idag (Sverige vann!) har vi nått ett av målen. För att nå vidare skulle det vara intressant att även få med spelare som spelar utanför Sveriges gränser, som i GFL i Tyskland och i nya European League of Football. Jag pratade tidigare om att få med alla de bästa i Sverige – att få med de som spelar ute i Europa och i förlängningen de som spelar i USA vore steg två och tre.
Tänk att få se ett VM där alla de bästa är med och att spelare på college i USA kommer hem för att spela landskamper för Sverige. Att få se svenska collegespelare i landslagströjan tror jag skulle vara inspirerande för många, och det är viktig att vi använder herrlandslaget för att sprida sporten amerikansk fotboll.
Herrlandslaget är ett verktyg kan användas på väldigt många olika sätt för Svenska Amerikansk Fotbollförbundet och att det görs en satsning är väldigt glädjande. Med rätt personer på sidlinjen och rätt personer på planen kan vi bli ett slimmat exekverings-landslag som leverera på camp och på match till ett rimligt pris för att få med de bästa.
Heja Sverige!”